Eight days a week

På väg till jobbet möttes jag av ett antal kids på lastbilsflak. En skrek jävla fitta. Han kollade på mig samtidigt. Tack för den.

Välkomna till vuxenlivet. Nu är det dags att betala räkningar, deklarera, binda bolåneräntor och göra sitt PPM-val. Det är dags att söka ett jobb eller utbildning och göra nåt vettigt av sitt liv. På sikt ska det bildas familj också. Är det så jäkla kul att bli vuxen? Är de "så jävla bra" som de sjunger? "Var är mössorna"? Ingen aning... Ligger väl hemma i nån garderob och ruttnar.

Är man vuxen kan man inte springa runt och säga jävla fitta till folk hur som helst. Ovasett hur mycket man vill göra det. Det finns många jävla fittor som man stöter ihop med men som vuxen får man inte säga så. Fuskigt.

Såg en skylt på en bil:
22:00   Redlös
23;00   Medvetslös
00:00   Arbetslös

Ligger nog mycket i det.

Gissar att 25-30% av de fittskrikande glinen hamnar på min arbetsplats till slut. Här får de lära sig att man faktiskt måste passa tider, vara trevlig mot otrevliga kunder och hur man på bästa sätt värmer fryst mat i en micro. Bra kunskaper som man bär med sig resten av livet. Kunskap är ingen tung börda att bära eller hur lärarna nu sa.

Man känner sig nog aldrig så gammal som på studentdagen. När man själv tog studenten trodde man att man var oövervinnerlig. Hela livet låg framför en och man skulle bara gå och småplocka av det smörgåsbord av livets läckerheter som stod uppdukat. Det är ingen höjdare att vara vuxen. Verkligen inte. Anna kallade mig för barnslig pensionär igår. Det är kanske bättre än vuxen? Då är man ju både gammal och vis men ändå ungdomligt fräsch liksom.

Oj vad långt jag svamlade. Grattis alla studenter! Även grattis till fitt-mannen.