Eight days a week

Min farfar dog igår. Rune Olsson finns inte längre bland oss och det smärtar mig oerhört.

När jag var liten var jag ofta hemma hos farmor och farfar. Det bästa jag visste var att tillbringa ett par dagar i deras sommarstuga där jag och farfar brukade fiska, spela kort och göra en massa roliga saker.

Han var snällheten personifierad men de senaste åren var han sjuk efter en stroke. Han blev sig aldrig riktigt lik efter den sjukdomen. Han hade svårt att prata och glömde bort tid och rum. Glimten i ögat tappade han dock aldrig och inte heller hans sinne för humor.

Jag fick beskedet igår kväll. Mitt liv blev med ens fattigare.  Farfar - jag saknar dig.