Eight days a week

Nu är det inte långt kvar. Onsdag och torsdag bara - sedan smäller det. Hur ska man stå ut de sista dagarna? Viljestyrkan kommer sättas på prov rejält.

Bröllop. Snart bara en vecka kvar. Anna - jag längtar till du blir min fru! Jag längtar till Malta. Jag längtar till Kreta. Jag längtar till bröllopsnatten, =) Jag längtar till ledighet i allmänhet.

Nu börjar det verkligen kännas som att det händer saker. Ska göra sista rycket på jobbet nu och sedan är det semester med stort S och bröllop med stort B.

Jobbar i helgen och det känns ju så klart sådär- Dock är det inte fel med lite extra pengar och en kortare arbetsvecka till veckan.

Planeringen fortgår och saker börjar falla på plats. Morgongåva är inhandlad, blommor bestämda, förlovningsring inlämnad för gravyr, kläder provade en ytterligare gång, psalmer fastställda, festprogram påbörjat osv osv. Spänningen är olidlig och jag vill bara att det ska bli den 8/8 snart! Det är jobbigt att gå runt och vänta och fundera på det här hela tiden. Samtidigt är det ju roligt också! =)

Härnösands stadsfest går av stapeln i helgen och de ser verkligen inte ut att ha tur med vädret. Mig spelar det ingen större roll eftersom jag inte ska dit men det är ju trist för dem som köpt förköp. Varför gör man det egentligen? Biljetterna lär ju inte ta slut och den typ tjuga man sparar kan man ju kanske skita i om det visar sig att regnet står som spön i backen. Men men... Folk gör ju som de vill. Har alltid tyckt att den där stadsfesten suger och i år är inget undantag så det känns bra att man jobbar så man har det att skylla på om det börjar tjatas. Minns hur det var i fjol - jobbade då också och ville inte gå men det slutade med att man satt och drack tequila. Det ska inte hända i år.

Kan ni förstå att jag ska vara ledig från den 31/7 till den 15/9? 46 dagar. 6 veckor och 4 dagar. Osannolikt länge!

Längtar, längtar, längtar...

I lördags var tiden kommen för svensexa. Halv nio ringde ett gäng killar på dörren och drog med mig ut på diverse äventyr.

Det började med en tur till Bergsåker. Här fick jag köra travhäst vilket var otroligt roligt. Jag var inte så himla rädd utan mer taggad för uppgiften. Efteråt var jag däremot ganska skakis då det faktiskt går ganska snabbt och säkerheten är ju inte överdriven direkt. Jag smackade dock på pållen och drev honom t o m till galopp vid ett tillfälle. Cox Victor hetta hästen för övrigt.

Efter Bergsåker styrdes kosan mot Midlanda. Jag hade å det bestämdaste sagt nej till all form av hoppning av fallskärm osv. De parkerade bilen och jag fick sitta och vänta medan de gick in på flygplatsen. Jag blev jävligt nervös men det visade sig bara vara på skoj. Vilka små rackare.

Istället åkte vi tillbaka till Härnösand och jag fick avnjuta min favoritmat på badhuset - stekt strömming med potatismos. Till det fick jag dricka öl ur en skål. Intressant.

Efter det skulle jag iförd en jacka där det på ryggen stod att jag skulle gifta mig och en kuskhjälm på huvudet ut på stan. Av nån konstig anledning skulle jag köpa korv inne på delikatessaffären vilket jag gjorde och även bubbel på systemet. Naturligtvis hade jag inte legget med mig så Erik fick "lösa ut mig". Så jävla dumt.

Sedan Kanalcaféet där jag fick öl och Irish Coffee. Gott. Sen tillbaka till badhuset där de hade hyrt hela stället. Det var jätteskönt att bada och basta och vi var nog där i ett par timmar.

Sen buffé uppe på Villa Nybo. Mycket gott. Häftig lokal. Mötte sedan upp Anna på Hamnkrogen och gick hem.

Summa summarum - en kanonkul dag med jättefina vänner. Blev rörd vid ett par tillfällen över deras engagemang och kärlek. Helt otroligt faktiskt. Stort tack till alla!

Nu är jag däremot förkyld. Ont i halsen, nyser och huvudvärk. Det gör inte så mycket än så länge men det är alltid trist att må dåligt. Vad finns mer på tapeten nu då? Jo, vi håller på att måla i vardagsrummet. Haha. Fyndigt.

Räknar ned dagarna till bröllop och semester. Det är ju ett tag kvar men jag börjar se ljuset i tunneln. Längtar så väldigt mycket till 8/8 men även till efterföljande smekmånad. Tror att det kommer bli helt suveränt bra.

Tidigare midsomrar har sett ut enligt följande:

2004: Jobb
2005: Jobb
2006: Körtelfeber
2007: Jobb
2008: Jobb

2009 var jag både frisk och ledig så helgen tillbringades med kärleken i hennes föräldrars stuga. Vi fick besök av svågrarna med tillhörande sällskap. Svågrar, inte buksvågrar som nån på jobbet frågade om. =)

Nej men det var jättenajs. Det dracks, spelades spel, lektes Mora Träsk, hölls tal och solades. Riktigt bra.

Sitter på jobbet nu. Suck och stön. Var är revolvern, snaran eller arseniken?

På väg till jobbet möttes jag av ett antal kids på lastbilsflak. En skrek jävla fitta. Han kollade på mig samtidigt. Tack för den.

Välkomna till vuxenlivet. Nu är det dags att betala räkningar, deklarera, binda bolåneräntor och göra sitt PPM-val. Det är dags att söka ett jobb eller utbildning och göra nåt vettigt av sitt liv. På sikt ska det bildas familj också. Är det så jäkla kul att bli vuxen? Är de "så jävla bra" som de sjunger? "Var är mössorna"? Ingen aning... Ligger väl hemma i nån garderob och ruttnar.

Är man vuxen kan man inte springa runt och säga jävla fitta till folk hur som helst. Ovasett hur mycket man vill göra det. Det finns många jävla fittor som man stöter ihop med men som vuxen får man inte säga så. Fuskigt.

Såg en skylt på en bil:
22:00   Redlös
23;00   Medvetslös
00:00   Arbetslös

Ligger nog mycket i det.

Gissar att 25-30% av de fittskrikande glinen hamnar på min arbetsplats till slut. Här får de lära sig att man faktiskt måste passa tider, vara trevlig mot otrevliga kunder och hur man på bästa sätt värmer fryst mat i en micro. Bra kunskaper som man bär med sig resten av livet. Kunskap är ingen tung börda att bära eller hur lärarna nu sa.

Man känner sig nog aldrig så gammal som på studentdagen. När man själv tog studenten trodde man att man var oövervinnerlig. Hela livet låg framför en och man skulle bara gå och småplocka av det smörgåsbord av livets läckerheter som stod uppdukat. Det är ingen höjdare att vara vuxen. Verkligen inte. Anna kallade mig för barnslig pensionär igår. Det är kanske bättre än vuxen? Då är man ju både gammal och vis men ändå ungdomligt fräsch liksom.

Oj vad långt jag svamlade. Grattis alla studenter! Även grattis till fitt-mannen.

Gårdagen bjöd på val till Europaparlamentet. Socialdemokraterna behåller sina 5 mandat vilket är bra. Sverigedemokraterna kom inte in vilket är bra. Moderaterna som sittande regeringsparti gjorde i mina ögon ett ruttet val där man ökade endast marginellt och kunde inte alls svara upp emot succén i förra riksdagsvalet, vilket är bra.

Allt annat än bra är ju dock valdeltagandet. Visserligen ökade det till det här valet från förra men ett val som lockar 40% av valmanskåren är ju inget annat än pajasaktigt. När slutar ett val vara legitimt? Slovakien hade 19% valdeltagande. Herregud. Folk bryr sig uppenbarligen inte om EU. Varför är det så? Är det för att EU är för långt borta och för komplext och abstrakt för oss vanliga människor?

Man kan ju rannsaka sig själv. Jag röstade för Anna Heed som är EU-kritisk sosse. Dock vet jag ju inte alls hur hon agerat i sina fem år som parlamentariker och jag har inte brytt mig om att ta reda på det heller. Jag är egentligen också ganska ointresserad av europapolitiken fast jag önskar att jag vore det. Jättekonstigt.

Piratpartiet. Vad ska man säga? Tack kanske. Tack för att ni tog röster från Sverigedemokraterna som annars mest troligt kommit in i parlamentet. Spelar det nån roll då? Njae egentligen inte. Den partigrupp där SD skulle ha ingått har ju gjort stora framsted i resten av Europa. Det finns alltså redan en hel del fascister, nazister och rasister representerade så en eller två svenska sådana hade väl inte gjort så mycket? Eller?

Nej någon konstig slags uppgivenhet och tomhet har infunnit sig. Måste försöka blicka framåt och se positivt på framtiden. Vi kommer vända det här. Vi kommer ta tillbaka regeringsmakten och återställa Sverige till den solidariska välfärdsstat de flesta av oss vill ha. Upp till kamp!